...var man inte när man var liten. Här är två gamla kort som jag hittade.

Det här är på mig, min syster och våran kusin på vårt sommarställe (fast på vintern). Jag, knäppast av alla, ligger som en tjock korv i pulkan och vilar eller något, min syster som har på sig min mössa sitter och gräver i sanden höll jag på att skriva, men snön menar jag. Våran kusin är väl den enda som begriper att se normal ut.

Det är ju alltid mysigt att ligga på golvet och sova middag i pyamas. Varför inte? Får jag bara en kökshandduk som täcke så känns allting helt okej.