Jag har tackat ja till jobb idag igen, jag jobbade ju torsdagen förra veckan med som ni vet, och idag är det dags igen. Vi får se  vad det är som händer idag, många korta besök eller några få långa, själv hoppas jag att jag får samma rutt som förra veckan, vi får se...

Igårkväll när vi hade lagt oss trillade det först in sms och mobilerna pep på maxvolym ungefär, det känns så när man ligger i sängen och är lite lagom sömnig i alla fall, sedan ringer det och Andreas kliver upp ur sängen och börjar klä på sig. Det är tydligen hans bror som har kört i diket och behöver lite hjälp uppe på fjället, (nu lät jag som nån ingrodd ljungskile-bo). Själv orkar jag inte göra något annat än dra täcket över huvudet och hoppas att dom klarar det (vad nu jag skulle kunna göra i en sån situation=noll) , att ge sig ut i kylan kändes inte så lockande.

Men efter ett långt tag kommer Andreas in genom dörren, och så kan vi somna.

Nu måste jag gå, hejdå!